S krattar managen för en skogspolitik i EU

"Skogspolitiken lämpar sig bäst för att beslutas på nationell nivå."

Marita Ulvskog, ATL Lantbrukets Affärstidning, 4 maj 2009

Marita Ulvskog tycks inte ha någon vidare bra koll på hur hennes partikollegor har röstat under den gångna mandatperioden. Socialdemokraterna röstade nämligen så sent som den 16 februari 2006 ja till en skrivning i Kindermannrapporten (A6-0015/2007) som efterlyser en rättslig grund för en gemensam skogspolitik i EU:

"Europaparlamentet anser att den sektorsspecifika gemenskapspolitiken samt Lissabon- och Göteborgsstrategierna får mångfaldiga konsekvenser för skogen och att kommissionen och rådet därför i en objektiv rapport bör undersöka möjligheterna att upprätta en egen rättslig grund för skogen i fördragen om Europeiska unionen eller i ett framtida konstitutionsförslag."

Jan Andersson, Anna Hedh, Eva Hedkvist Petersen, Inger Segelström och Åsa Westlund, samtliga svenska Socialdemokrater, röstade ja.

Bred enighet styr EU-parlamentet

"JL och (v) förtiger att besluten i parlamentet oftast formas INNAN plenumvoteringen, nämligen i utskotten. Det är där de hårdaste striderna sker - som dock ibland mynnar ut i kompromisser."

Göran Färm (S) i Folkbladet, Norrköping, 20 april 2009

Observera Färms ordval "dock ibland utmynnar i kompromisser". Junilistans undersökning visar att det inte bara sker "ibland" utan jämt. Den kristdemokratiska/konservativa PPE-DE-gruppen och den socialistiska/socialdemokratiska gruppen PSE samt liberala ALDE-gruppen röstade 2008 gemensamt i 97 procent av slutomröstningarna. PPE-DE-gruppen och PSE-gruppen röstade lika i 98 procent av slutomröstningarna.

Det är mycket mer än bara "ibland" som Göran Färm (S) försöker att påskina.

Socialdemokraterna kör dubbelspel

"Socialdemokratin är glasklar på att EUs överstatlighet bara ska gälla tydligt avgränsade områden av gränsöverskridande frågor, men där behövs det!"

Göran Färm (S) i Folkbladet, Norrköping, 20 april 2009

Det är ett märklgit påstående. Inte minst eftersom Socialdemokraterna är för ett Lissabonfördrag som inte avgränsar EU utan tvärtom ger EU möjlighet att lägga sig i allt fler frågor. Fördraget innebär att majoritetsbeslut i ministerrådet blir generell beslutsregel. Någon decentralisering av makt som utgår under­ifrån är det inte fråga om. Områden som förs över från enhällighet till majoritetsbeslut är bland andra: civilrätt och straffrätt, kriminalpolitik, asyl- och visumfrågor, regionalpolitik och delar av jordbrukspolitiken, kultur, hälsofrågor, handelspolitik, turism, bistånd, energi och större delen av EU:s budget.

Dessutom får EU:s militära ambitioner en konkret innebörd med Lissabonfördraget. Målsättningen om ett gemensamt försvar tydliggörs – den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ”... kommer att leda till ett gemensamt försvar”. Unionen får sin egen president och utrikesminister.

I Lissabonfördraget finns också artikel 165.4 där EU ska gå in på utbildningsfrågor och även få en rättslig grund att lägga sig i idrottsfrågor. Behövs det överstatlighet i EU även när det gäller idrottsfrågor alltså?

Socialdemokraterna har i omröstningarna i EU-parlamentet bevisat att de inte alls vill avgränsa EU. Socialdemokraterna har röstat jag till

* en gemensam turismpolitik i EU

* en gemensam skogspolitik i EU

* en gemensam politik för professionell fotboll i EU

* en trafiksäkerhetsmyndighet

Socialdemokraterna har också ställt sig positiv till att EU ska

* lägga sig i språkutbildningen i medlemsländerna

* lägga mer pengar på kulturhuvudstadsarrangemang och interkulturell dialog

* ha en rättslig ram för att skydda kulturarv

* ha en bostadspolitik

* lägga sig i stadsmiljö

* ha fiskeavtal och suga ut fattiga afrikanska länder

* ha en enda röst i Internationella valutafonden

På punkt efter punkt har de svenska Socialdemokraterna i EU-parlamentet röstat för bygget av politik och myndigheter på EU-nivå. Antingen leder det till dubbelarbete mellan EU och medlemsländerna eller också får medlemsländerna helt överlåta dessa politikområden till EU.

Hur avgränsa EU:s överstaligt Göran Färm när ni bara arbetar för att utvidga den?

Dyrare EU om S får bestämma

"Vi har i Europaparlamentet arbetat för en mindre budget till EU som är mer inriktad på investeringar till framtidsområden och lägger mindre resurser på jordbruksstöd och byråkrati."

Socialdemokraternas hemsida

http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Var-politik-A-till-O/Europa/Valet-till-Europaparlamentet-2009/EU---Overstatlighet/
Sidan uppdaterades senast: 2009-04-23 10:00´

Socialdemokraternas budskap till väljarna rimmar ovanligt illa med verkligheten. Låt oss ta ett par exempel från hur partiets ledamöter har röstat i EU-parlamentet. EU-parlamentet och ministrarna i rådet nådde en uppgörelse om EU:s budget för år 2007. Budgeten fastställdes till drygt 1 042 miljarder kronor, över 40 miljarder kronor mer än budgeten för år 2006. EU-parlamentets majoritet ville dock skjuta till ytterligare 63 miljarder kronor till budgeten. Socialdemokraternas ledamöter valde att konsekvent stödja EU-parlamentets slösaktiga majoritetslinje.

Skillnaderna mellan de politiska alternativen var glasklara under behandlingen av budgeten. Junilistans EU-parlamentariker gav konsekvent tummen ner till budgetökningar, medan vi kan konstatera att S-ledamöterna, för att ta ett i en lång rad av exempel, röstade nej till förslaget att minska EU:s budgetpost för krishantering och beredskap med omkring 630 miljoner kronor. Genom detta ställningstagande sade de också nej till ett förslag som klargjorde att inga åtgärder av militär karaktär eller med militära implikationer får finansieras genom denna budgetpost. Vill svenska skattebetalare finansiera denna typ av åtgärder i EU-regi?

S-ledamöterna sade sedan ja till att höja budgeten för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare med drygt 270 miljoner kronor. Integrationsfrågor är givetvis betydelsefulla, men varför ska EU blanda sig i hur medlemsstaterna arbetar med detta? Är det effektivt att skicka pengar till Bryssel, som sedan, i viss utsträckning, går tillbaka till Sverige? Vilket konkret mervärde bidrar det till?

De ovan redovisade axplocken på Socialdemokraternas ställningstaganden vid behandlingen av budgeten ligger i linje med partiets tidigare agerande. EU-parlamentet röstade om EU:s långtidsbudget för 2007-2013 både i december 2005 och i januari 2006. EU-parlamentets majoritetsposition, uppbackad av kristdemokrater/konservativa, socialdemokraterna och liberalerna, innebar att Sveriges medlemsavgift skulle öka till 38 miljarder kronor brutto per år under tidsperioden 2007-2013. Socialdemokraterna sade vid båda dessa tillfällen ja till EU-parlamentets slösaktiga budgetförslag. Varför informerar inte Socialdemokraterna väljarna om den kostsamma EU-vision som det konsekvent företräder i EU-parlamentet?

Skillnad mellan ord och handling i Moderaterna

"Sundh försöker också göra gällande att de moderata ledamöterna i parlamentet skulle vilja öka EU:s långtidsbudget kraftigt. Det vill vi naturligtvis inte göra."

Christofer Fjellner (M) i Enköpings-Posten, 25 februari 2009

Christofer Fjellner talar återigen med kluven tunga. Å ena sidan säger han sig inte vilja öka EU:s budget. Det gjorde han senast i en debattartikel i Enköpings-Posten den 25 februari. Å andra sidan avstår han och resten av Moderaterna gång på gång från att aktivt ta ställning mot ökade budgetanslag. Vad vill egentligen Moderaterna med EU:s långtidsbudget?

Den 8 juni 2005 behandlades Bögebetänkandet om EU:s budgetmedel 2007-2013 med krav på tillförande av resurser som låg vida över vad framförallt Sverige och fem andra nettobetalande länder hade föreslagit. Moderaterna avstod vid slutomröstningen om Bögebetänkandet.

Drygt ett år senare, den 18 juni 2006, röstade EU-parlamentet om en resolution om det finansiella perspektivet 2007-2013 (B6-0049/2006) från budgetutskottet. Det var en uppföljning av Bögebetänkandet från året tidigare vars innehåll i stora stycken hade avvisats av toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer.

EU-parlamentets höger-vänstermajoritet framhärdrade emellertid och krävde betydande budgetökningar för EU. Också denna gång avstod Moderaterna vid slutomröstningen.

Fjellner ser inte skogen för alla träden

"Skogen är en av våra viktigaste tillgångar och den ska vi sköta själva - det går inte att ha en gemensam skogspolitik på en kontinent med så skilda förutsättningar som Europa har."

Christofer Fjellner (M) i Enköpings-Posten, 25 februari 2009

Christofer Fjellner är mån om att framställa sig kritisk mot mycket av det som EU gör. Bland annat säger han sig vara emot en gemensam skogspolitik i EU. Men Fjellner talar med kluven tunga.

Kindermannbetänkandet (A6-0015/2006) om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen behandlades i EU-parlamentet den 16 februari 2006. I punkt 2 i detta betänkande krävdes följande:

"Europaparlamentet anser att den sektorsspecifika gemenskapspolitiken samt Lissabon- och Göteborgsstrategierna får mångfaldiga konsekvenser för skogen och att kommissionen och rådet därför i en objektiv rapport bör undersöka möjligheterna att upprätta en egen rättslig grund för skogen i fördragen om Europeiska unionen eller i ett framtida konstitutionsförslag."

Trots alla fina ord om att EU inte ska ha en gemensam skogspolitik så röstade Christofer Fjellner, och resten av Moderaterna, ja till betänkandet!

Till samma betänkande hade miljöutskottet fått lämna ett yttrande. Christofer Fjellner var som ledamot i utskottet föredragande, och bland hans krav till Kindermann noterar vi särskilt följande:

"Kommissionens viktigaste uppgift bör därför vara att samordna den nuvarande skogspolitiken samt att i framtiden genomföra förhandsutvärderingar så att det tidigt skall kunna tas hänsyn till hur olika politiska beslut påverkar de europeiska skogarna och skogsbruket. Europaparlamentet anser därför att den ständiga kommittén för skogsbruk bör stärkas och tilldelas ansvaret för genomförandet av den föreslagna handlingsplanen."

Stå upp för hur du röstade, Olle Schmidt!

"När ledamotsstadgan och lönen behandlades i EU-parlamentet 2003 röstade jag emot."

Olle Schmidt (Fp) apropå hans ställningstagande om ledamotsstadgan 2003

Olle Schmidt skriver i en replik till Sven Wemmeus att han röstade nej till att höja EU-parlamentarikernas löner 2003. EU-parlamentets protokoll säger emellertid något annat.

Olle Schmidt röstade ja till ledamotsstadgan vid EU-parlamentets omröstning den 17/12 2003. Tillsammans med partikollegorna Cecilia Malmström och Marit Paulsen lämnade han dessutom in följande röstförklaring:

"Det är oerhört viktigt att snabbt få till stånd öppna, klara och tydliga gemensamma regler. Vi har därför valt att rösta för resolutionen, dock inte för de förslag som kräver sänkt pensionsålder. Vi anser också att lönerna bör vara mer i paritet med de svenska riksdagsledamöternas och att de skall beskattas nationellt."

Det nya regelverk som ledamotsstadgan innebär kommer att införas från och med nästa mandatperiod (2009-2014). Bland annat får samtliga ledamöter en enhetlig lön från EU-parlamentet. En svensk EU-parlamentariker som idag har 54 500 kronor per månad får därför en ordentlig löneförhöjning. Med det nya systemet blir den nya månadslönen 7 442 euro, vilket motsvarar omkring 80 000 kronor.

Folkpartiets Olle Schmidt talar med kluven tunga

Nyheten slog ned som en bomb i början av mars: Alla svenska politiker som blir invalda i EU-parlamentet i valet i juni får ett rekordstort lönelyft. Från dagens lönenivå på 54 500 kronor i månaden kommer de att få 7 400 euro, motsvarande ungefär 86 000 kronor. Samtidigt är EU-skatten som EU-parlamentarikerna hälften av den svenska. Flera politiker gick omedelbart ut och beklagade de nya höga lönerna.

"Detta är orimligt. De kraftigt höjda lönerna är fel!"

Partisekreterare Per Schlingmann (M) på sin blogg i början av mars 2009

"Det är helt orimligt och mycket besvärande detta."

Olle Schmidt, EU-parlamentariker (Fp) till SVT 8 mars 2009

Men Per Sclingmann och framför allt Olle Schmidt talar med kluvna tungor. Både Folkpartiet och Moderaterna har nämligen tidigare stött förslaget om att EU-parlamentariker ska ha en enhetlig (och hög) lönesättning med EU-skatt.

De två senaste omröstningarna i EU-parlamentet om förslaget till en stadga för EU-parlamentariker (inklusive EU-lön med EU-skatt) visar att många svenska partier som idag offentligt kritiserar de höga lönerna faktiskt har stött idén genom hela processen.

Den 17 december 2003 uttalade sig EU-parlamentet om stadgeförslaget för ledamöterna, där lönenivån föreslogs sättas till 8 600 euro i månaden.

Ja röstade Paulsen, Malmström och Schmidt från Folkpartiet, Olsson (C), Sacrédeus (KD), de fyra moderaterna och de sex socialdemokraterna.
De två ledamöterna från (V) och de två ledamöterna från (MP) avstod.
Wijkman (KD) var frånvarande.

Den 23 juni 2005 var frågan uppe igen i EU-parlamentet. Nu föreslogs lönen för EU-parlamentarikerna ligga på cirka 7 000 euro i månaden.

Ja röstade Malmström (FP), Ek (C), Cederschiöld (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Ibrisagic (M), Wijkman (KD), Hedh (S), Hedkvist Petersen (S), Segelström (S), Westlund (S).

Nej röstade Goudin (JL), Lundgren (JL), Schlyter (MP).
Avstod gjorde Svensson (V).
Frånvarande var Carlshamre (FP), Sjöstedt (V), Andersson (S), Wohlin (JL).

Ska EU lägga sig i bostadspolitiken eller inte, Göran Färm?

"Sätta gränser för EU:s inflytande över nationell politik, till exempel bostads- och välfärdspolitiken."

Göran Färm om Socialdemokratisk EU-politik, Folkbladet i Norrköping 3/12 2008

De svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet har under den senaste mandatperioden vid upprepade tillfällen röstat ja till att EU ska lägga sig i allt fler politikområden, från utrikespolitik till harmonisering av cirkusanläggningar.

Göran Färm, som återigen kandiderar i EU-valet den 7 juni, är emellertid inte alltid tydlig gentemot sina väljare, och vid flera tillfällen har han sagt en sak i Sverige och röstat på ett helt annat sätt i Bryssel och Strasbourg.

Den 10 maj 2007 röstade EU-parlamentet om "bostäder och regionalpolitik". Det var bara ett uttalande där EU-parlamentets överstatligt inriktade majoritet bland annat krävde att EU borde anta en "europeisk förklaring" om bostäder. Man ville att bostäder skulle bli en fråga för EU och ingå i arbetet på EU-nivå om utveckling av regioner och den urbana dimensionen. Dessutom krävde man EU-stöd till renovering av subventionerade bostäder.

Göran Färm och den svenska S-gruppen röstade ja till det här förslaget. I sin röstförklaring skrev de att "EU bör definiera begreppet sociala bostäder brett, så att det även omfattar den svenska modellen med allmännyttiga bostäder".

Den 26 september 2006 röstade EU-parlamentet om den temainriktade strategin för stadsmiljön. Det var också bara ett uttalande. Intressant är omröstningen om följande text: "Europaparlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga och bortskaffa smuts, skräp, graffiti, djuravföring samt att hindra buller från musikanläggningar i bostäder och bilar". Detta röstade de svenska socialdemokraterna ja till, liksom resolutionen i dess helhet.

Bara slarv, Anna Hedh?

"Som ensam EU-kritisk socialdemokrat i delegationen har det inte alltid varit lätt att hålla reda på alla tusentals omröstningar, vilket har lett till att jag vid några tillfällen röstat fel och inte hunnit rätta till det, något som jag vet om och står för."

Anna Hedh, "Fem år i EU-parlamentet

Anna Hedh skriver att hon ibland har röstat stick i stäv med det EU-kritiska mandat som hon fick av väljarna 2004. Men hur är det egentligen med dessa "felröstningar"?

EU-parlamentet ger ut officiella protokoll över omröstningarna, så det är enkelt för väljarna att kontrollera. Inledningsvis såg det ganska lovande ut. Anna Hedh röstade nej till EU-konstitutionen då denna behandlades i januari 2005.

Men med tiden har Anna Hedh anpassat sig till den EU-entusiastiska partigrupp som de svenska socialdemokraterna tillhör. Till exempel genomförde EU-parlamentet fem separata omröstningar om formuleringar som stödjer EU-konstitutionen och en omröstning om en skrivning som hyllar EMU under tidsperioden december 2006 till mars 2007. Anna Hedh utnyttjade inte vid ett enda av dessa sex tillfällen möjligheten att ta ställning mot konstitutionen eller EMU. Detta trots att hon har varit i Bryssel respektive Strasbourg, där omröstningarna sker. Anna Hedh lämnade vid två av de sex tillfällena omröstningslokalen strax innan EU-parlamentet röstade om formuleringar som innehöll stöd för konstitutionen. Hon försvann vid ytterligare ett tillfälle från omröstningen mindre än en minut innan det var dags att rösta om en skrivning som hyllade EMU. Hon har varit närvarande vid omröstningarna strax innan, men lämnat lokalen då det är dags att ta ställning till konstitutionen respektive EMU. Vid återstående tre tillfällen valde hon faktiskt att rösta. Men två av dessa gånger lade Anna Hedh ned sin röst vid omröstningar om formuleringar som välkomnade konstitutionen. Vid det tredje tillfället röstade hon faktiskt ja till en formulering som gav stöd åt EU-konstitutionen.

Visst kan det hända att man röstar fel. Men i sådana fall finns det goda möjligheter att begära justering i protokollet. Nej, Anna Hedh. Vi ser tydligt hur du vid upprepade tillfällen har satt i system att smita från ditt ansvar gentemot väljarna.

"Det är vi Moderater som har tagit på oss ledartröjan i kampen mot fusk inom EU"

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner slirar ordentligt på sanningen. I en replik i Enköpings-Posten den 25 februari, som svar på en debattartikel från Junilistans Åsa Sundh, skriver han att om man vill komma tillrätta med fusket i EU så "ska man nog ändå rösta moderat, eftersom det är vi moderater som har tagit på oss ledartröjan i kampen mot fusk inom EU."

Christofter Fjellners inlägg är skrivet mot bättre vetande. Han tycks helt ha glömt att Junilistans Nils Lundgren sedan snart fem år tillbaka är vice ordförande i det viktiga Budgetkontrollutskottet i EU-parlamentet, och att han i den rollen har ansvarat för fler betänkanden än någon annan svensk ledamot. I merparten av dessa har Nils Lundgren krävt att oegentligheter inom EU-byråkratin ska hårdgranskas för att säkerställa att skattebetalarnas pengar hamnar rätt.

Christofer Fjellners insats lämnar däremot mycket övrigt att önska. Vi minns särskilt hur han röstade ja till att bevilja Regionkommittén ansvarsfrihet för budgetåret 2004, trots att Nils Lundgren kort dessförinnan hade fått fram information som visade att procedurerna för upphandlingar var "riggade" i detta EU-organ. Falska offerter hade producerats för att ett visst belgiskt företag skulle vinna upphandlingen, ett missbruk som var känt bland kommitténs ledande tjänstemän,

När frågan om ansvarfrihet var uppe till omröstning i EU-parlamentet röstade Christofer Fjellner och de andra Moderata ledamöterna ja och därmed för att ärendet skulle stängas för vidare utredning. Christofer Fjellner valde dessutom att rösta mot ytterligare fem ändringsförslag som syftade till bättre granskning och mer insyn och transparens.

Hur Christofer Fjellner med den historien i bagaget kan påstå att han är ledande i kampen mot fusket är nog svårt för någon att förstå.

Läs mer om när Moderaterna röstade mot att granska Regionkommittén i Med kluven tunga 3, sidorna 131-143.