S krattar managen för en skogspolitik i EU

"Skogspolitiken lämpar sig bäst för att beslutas på nationell nivå."

Marita Ulvskog, ATL Lantbrukets Affärstidning, 4 maj 2009

Marita Ulvskog tycks inte ha någon vidare bra koll på hur hennes partikollegor har röstat under den gångna mandatperioden. Socialdemokraterna röstade nämligen så sent som den 16 februari 2006 ja till en skrivning i Kindermannrapporten (A6-0015/2007) som efterlyser en rättslig grund för en gemensam skogspolitik i EU:

"Europaparlamentet anser att den sektorsspecifika gemenskapspolitiken samt Lissabon- och Göteborgsstrategierna får mångfaldiga konsekvenser för skogen och att kommissionen och rådet därför i en objektiv rapport bör undersöka möjligheterna att upprätta en egen rättslig grund för skogen i fördragen om Europeiska unionen eller i ett framtida konstitutionsförslag."

Jan Andersson, Anna Hedh, Eva Hedkvist Petersen, Inger Segelström och Åsa Westlund, samtliga svenska Socialdemokrater, röstade ja.

Bred enighet styr EU-parlamentet

"JL och (v) förtiger att besluten i parlamentet oftast formas INNAN plenumvoteringen, nämligen i utskotten. Det är där de hårdaste striderna sker - som dock ibland mynnar ut i kompromisser."

Göran Färm (S) i Folkbladet, Norrköping, 20 april 2009

Observera Färms ordval "dock ibland utmynnar i kompromisser". Junilistans undersökning visar att det inte bara sker "ibland" utan jämt. Den kristdemokratiska/konservativa PPE-DE-gruppen och den socialistiska/socialdemokratiska gruppen PSE samt liberala ALDE-gruppen röstade 2008 gemensamt i 97 procent av slutomröstningarna. PPE-DE-gruppen och PSE-gruppen röstade lika i 98 procent av slutomröstningarna.

Det är mycket mer än bara "ibland" som Göran Färm (S) försöker att påskina.

Socialdemokraterna kör dubbelspel

"Socialdemokratin är glasklar på att EUs överstatlighet bara ska gälla tydligt avgränsade områden av gränsöverskridande frågor, men där behövs det!"

Göran Färm (S) i Folkbladet, Norrköping, 20 april 2009

Det är ett märklgit påstående. Inte minst eftersom Socialdemokraterna är för ett Lissabonfördrag som inte avgränsar EU utan tvärtom ger EU möjlighet att lägga sig i allt fler frågor. Fördraget innebär att majoritetsbeslut i ministerrådet blir generell beslutsregel. Någon decentralisering av makt som utgår under­ifrån är det inte fråga om. Områden som förs över från enhällighet till majoritetsbeslut är bland andra: civilrätt och straffrätt, kriminalpolitik, asyl- och visumfrågor, regionalpolitik och delar av jordbrukspolitiken, kultur, hälsofrågor, handelspolitik, turism, bistånd, energi och större delen av EU:s budget.

Dessutom får EU:s militära ambitioner en konkret innebörd med Lissabonfördraget. Målsättningen om ett gemensamt försvar tydliggörs – den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ”... kommer att leda till ett gemensamt försvar”. Unionen får sin egen president och utrikesminister.

I Lissabonfördraget finns också artikel 165.4 där EU ska gå in på utbildningsfrågor och även få en rättslig grund att lägga sig i idrottsfrågor. Behövs det överstatlighet i EU även när det gäller idrottsfrågor alltså?

Socialdemokraterna har i omröstningarna i EU-parlamentet bevisat att de inte alls vill avgränsa EU. Socialdemokraterna har röstat jag till

* en gemensam turismpolitik i EU

* en gemensam skogspolitik i EU

* en gemensam politik för professionell fotboll i EU

* en trafiksäkerhetsmyndighet

Socialdemokraterna har också ställt sig positiv till att EU ska

* lägga sig i språkutbildningen i medlemsländerna

* lägga mer pengar på kulturhuvudstadsarrangemang och interkulturell dialog

* ha en rättslig ram för att skydda kulturarv

* ha en bostadspolitik

* lägga sig i stadsmiljö

* ha fiskeavtal och suga ut fattiga afrikanska länder

* ha en enda röst i Internationella valutafonden

På punkt efter punkt har de svenska Socialdemokraterna i EU-parlamentet röstat för bygget av politik och myndigheter på EU-nivå. Antingen leder det till dubbelarbete mellan EU och medlemsländerna eller också får medlemsländerna helt överlåta dessa politikområden till EU.

Hur avgränsa EU:s överstaligt Göran Färm när ni bara arbetar för att utvidga den?

Dyrare EU om S får bestämma

"Vi har i Europaparlamentet arbetat för en mindre budget till EU som är mer inriktad på investeringar till framtidsområden och lägger mindre resurser på jordbruksstöd och byråkrati."

Socialdemokraternas hemsida

http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Var-politik-A-till-O/Europa/Valet-till-Europaparlamentet-2009/EU---Overstatlighet/
Sidan uppdaterades senast: 2009-04-23 10:00´

Socialdemokraternas budskap till väljarna rimmar ovanligt illa med verkligheten. Låt oss ta ett par exempel från hur partiets ledamöter har röstat i EU-parlamentet. EU-parlamentet och ministrarna i rådet nådde en uppgörelse om EU:s budget för år 2007. Budgeten fastställdes till drygt 1 042 miljarder kronor, över 40 miljarder kronor mer än budgeten för år 2006. EU-parlamentets majoritet ville dock skjuta till ytterligare 63 miljarder kronor till budgeten. Socialdemokraternas ledamöter valde att konsekvent stödja EU-parlamentets slösaktiga majoritetslinje.

Skillnaderna mellan de politiska alternativen var glasklara under behandlingen av budgeten. Junilistans EU-parlamentariker gav konsekvent tummen ner till budgetökningar, medan vi kan konstatera att S-ledamöterna, för att ta ett i en lång rad av exempel, röstade nej till förslaget att minska EU:s budgetpost för krishantering och beredskap med omkring 630 miljoner kronor. Genom detta ställningstagande sade de också nej till ett förslag som klargjorde att inga åtgärder av militär karaktär eller med militära implikationer får finansieras genom denna budgetpost. Vill svenska skattebetalare finansiera denna typ av åtgärder i EU-regi?

S-ledamöterna sade sedan ja till att höja budgeten för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare med drygt 270 miljoner kronor. Integrationsfrågor är givetvis betydelsefulla, men varför ska EU blanda sig i hur medlemsstaterna arbetar med detta? Är det effektivt att skicka pengar till Bryssel, som sedan, i viss utsträckning, går tillbaka till Sverige? Vilket konkret mervärde bidrar det till?

De ovan redovisade axplocken på Socialdemokraternas ställningstaganden vid behandlingen av budgeten ligger i linje med partiets tidigare agerande. EU-parlamentet röstade om EU:s långtidsbudget för 2007-2013 både i december 2005 och i januari 2006. EU-parlamentets majoritetsposition, uppbackad av kristdemokrater/konservativa, socialdemokraterna och liberalerna, innebar att Sveriges medlemsavgift skulle öka till 38 miljarder kronor brutto per år under tidsperioden 2007-2013. Socialdemokraterna sade vid båda dessa tillfällen ja till EU-parlamentets slösaktiga budgetförslag. Varför informerar inte Socialdemokraterna väljarna om den kostsamma EU-vision som det konsekvent företräder i EU-parlamentet?

Skillnad mellan ord och handling i Moderaterna

"Sundh försöker också göra gällande att de moderata ledamöterna i parlamentet skulle vilja öka EU:s långtidsbudget kraftigt. Det vill vi naturligtvis inte göra."

Christofer Fjellner (M) i Enköpings-Posten, 25 februari 2009

Christofer Fjellner talar återigen med kluven tunga. Å ena sidan säger han sig inte vilja öka EU:s budget. Det gjorde han senast i en debattartikel i Enköpings-Posten den 25 februari. Å andra sidan avstår han och resten av Moderaterna gång på gång från att aktivt ta ställning mot ökade budgetanslag. Vad vill egentligen Moderaterna med EU:s långtidsbudget?

Den 8 juni 2005 behandlades Bögebetänkandet om EU:s budgetmedel 2007-2013 med krav på tillförande av resurser som låg vida över vad framförallt Sverige och fem andra nettobetalande länder hade föreslagit. Moderaterna avstod vid slutomröstningen om Bögebetänkandet.

Drygt ett år senare, den 18 juni 2006, röstade EU-parlamentet om en resolution om det finansiella perspektivet 2007-2013 (B6-0049/2006) från budgetutskottet. Det var en uppföljning av Bögebetänkandet från året tidigare vars innehåll i stora stycken hade avvisats av toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer.

EU-parlamentets höger-vänstermajoritet framhärdrade emellertid och krävde betydande budgetökningar för EU. Också denna gång avstod Moderaterna vid slutomröstningen.

Fjellner ser inte skogen för alla träden

"Skogen är en av våra viktigaste tillgångar och den ska vi sköta själva - det går inte att ha en gemensam skogspolitik på en kontinent med så skilda förutsättningar som Europa har."

Christofer Fjellner (M) i Enköpings-Posten, 25 februari 2009

Christofer Fjellner är mån om att framställa sig kritisk mot mycket av det som EU gör. Bland annat säger han sig vara emot en gemensam skogspolitik i EU. Men Fjellner talar med kluven tunga.

Kindermannbetänkandet (A6-0015/2006) om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen behandlades i EU-parlamentet den 16 februari 2006. I punkt 2 i detta betänkande krävdes följande:

"Europaparlamentet anser att den sektorsspecifika gemenskapspolitiken samt Lissabon- och Göteborgsstrategierna får mångfaldiga konsekvenser för skogen och att kommissionen och rådet därför i en objektiv rapport bör undersöka möjligheterna att upprätta en egen rättslig grund för skogen i fördragen om Europeiska unionen eller i ett framtida konstitutionsförslag."

Trots alla fina ord om att EU inte ska ha en gemensam skogspolitik så röstade Christofer Fjellner, och resten av Moderaterna, ja till betänkandet!

Till samma betänkande hade miljöutskottet fått lämna ett yttrande. Christofer Fjellner var som ledamot i utskottet föredragande, och bland hans krav till Kindermann noterar vi särskilt följande:

"Kommissionens viktigaste uppgift bör därför vara att samordna den nuvarande skogspolitiken samt att i framtiden genomföra förhandsutvärderingar så att det tidigt skall kunna tas hänsyn till hur olika politiska beslut påverkar de europeiska skogarna och skogsbruket. Europaparlamentet anser därför att den ständiga kommittén för skogsbruk bör stärkas och tilldelas ansvaret för genomförandet av den föreslagna handlingsplanen."